Nu när jag skriver en existentiell uppsats om Stig Dagermans roman Bränt barn så läser jag ganska mycket om just existentialism vilket gör att man på något sätt rannsakar sig själv. Jag är i alla fall lite av en tänkare och brukar väldigt ofta tänka igenom olika situationer med utgångspunkt från mina värderingar och min livsåskådning. Jag är väldigt intresserad av sociologi och beteendevetskap vilket gör att jag ofta funderar kring hur jag formats av min omgivning de senaste åren. Nu skulle inte det här inlägget handla om hur jag förändrats de senaste åren utan om tre låtar som berört mig väldigt starkt den senaste tiden.

Queensrÿche Bridge
Geoff Tate har i mitt tycke en fantastisk röst vilket han bevisar i denna fantastiska ballad skriven av honom och gitarristen Chris DeGarmo. Det är en ganska enkel gitarrbaserad ballad och lyckas få mig att bli berörd varje gång jag lyssnar på den. Låten handlar om förhållandet mellan DeGarmos far och honom själv, men kan tolkas efter eget behag om man tar bort ordet dad ur texten. En oerhört känslomässig sång är vad det är i alla fall.

Tiamat Vote For Love
Svenska Tiamat är ett av de mer framgångsrika gothbanden så har de gjort den här suveräna popdängan som hyllar kärleken. Jag blir alltid lika glad när jag hör den här riktigt söta låten.

Anathema Are you there?
Kanske den mest känslosamma och den bästa låten av kvällens tre låtar. Anthema är ett gammalt dödsmetallband som blivit mjukisar på äldre dar, men samtidigt flera tusen klasser bättre. Låten är otroligt vacker och handlar, för mig, om en förlorad vän eller partner. Det är lätt att jag fäller en tår när jag lyssnar på den här låten då den betyder så otroligt mycket för mig, och har ni inte hört den så bör ni lyssna på den. En alldeles fantastisk låt som berör djupt.

Andra bloggar om: Musik, Hårdrock, Vackra sånger