"I'd rather have a bottle in front of me, than a frontal lobotomy" - Tom Waits

Blind Guardians “Fly”

Blind Guardian var tillsammans med Dream Theater det band som jag lyssnade allra mest på under min gymnasietid och jag håller fortfarande bandets sex första skivor väldigt nära hjärtat. Med bandets sjunde skiva A Night At the Opera är det helt annorlunda, det är en skiva som jag verkligen inte har kunnat ta till mig även om grunden till en bra skiva finns där. Det blev helt enkelt för mycket pålägg på den skivan och när jag nåddes av nyheten att Hansi och gänget jobbade på en ny skiva, samtidigt som Thomen “The Omen” Stauch lämnade bandet efter oskiljaktigheter på det musikaliska planet började oron över bandets framtid gry. Något som verkligen ökade oron var när Thomens nya band, Savage Circus, släppte en skiva som lät EXAKT (alltså, 100% Blind Guardian) som BG gjorde i början av 90-talet. Enda skillnaden var att kärleken, det lilla extra om ni vill, saknades.

Q: Hur är Fly då?
A: Bra. Den växer verkligen med varje lyssning och det finns en hel del fräcka grejer i låten. Framför allt gillar jag hur de använder synthplinket i låten, men främst är jag nog tagen över att jag återigen tycker om Blind Guardian. Vad gäller de, för singeln exklusiva låtarna, så är den akustiska versionen av Skalds and shadows ytterligare en sång som följer i bandets akustiska lägereldskänsla. Det är ingen ny The Bard’s song - In the forest ty sådan låt lär de aldrig kunna skriva igen, men det är en fin och mysig sång. Bandets cover på Iron Butterflys In a gadda da vida är en ren skändning men så är det ofta med covers. Däremot gör bandet låten till sin egen istället för att planka den rakt av och det skall de ha cred för.

Självklart kommer den här singeln att finnas i skivhyllan innan vecka nio är över.


Fly-omslag

Andra bloggar om: , ,

Kommentarer

En kommentar angående “Blind Guardians “Fly””

  1. ef säger den 27 februari 2006, klockan 12:50:

    Själv avskyr jag BG. Hela genren powermetal, särskilt tysk sådan, är visserligen inget för mig.

Lämna en kommentar