Boom shacka lack!

Fredrik Strage, författare av böckerna Mikronfonkåt och Fans, skriver om reggaens enorma framsteg i sin senaste DN-krönika. Jag har själv märkt att reggaen har vunnit mark i Göteborgs klubbliv och att fler och fler band spelar i stan samtidigt som fler fackfestivaler uppstår. Uppsala Reggaefestival är den äldsta av festivalerna och räknar, enligt Strage, med 12 000 besökare till årets festival.

I samma artikel undrar Strage över hur det kommer sig att reggaen är så populär just nu. Han själv tror att det beror på att r’n'b- och hiphop-folket inte har någon egen festival utan hängiver sig till reggaen under sommarhalvåret. Jag själv är mer inne på Yared Tekestes , arrangör i Uppsala, linje med att alltfler blir mer politiskt medvetna. Visst kan det ligga något i Strages tes men jag tror mer på Tekeste som har haft en fot inom scenen en bra mycket längre tid än Strage (gissar jag).

För inte så länge sedan hade vi här i Göteborg hade storstilat besök av en mängd reggaeband under Göteborg Reggae Festival, och i kväll är det dags för mig, min lillebror och hans polare, att besöka Pustervik för att se två reggaeband. Banden som spelar är Kung Kodum och Dubadown, två rutinerade liveband. Framför allt Dubadown, något utav Sticky Fingers “husband”, brukar bjuda upp till ordentlig dans när de lirar i stan. Just nu sitter vi och dricker tjeckisk öl, lyssnar på Jens Lekman och The Libertines och skrattar som tokar. Hoppas vi ses på Pustervik ikväll! Hades!

Andra bloggar om: Musik, Reggae, Dubadown och Kung Kodum