Det är otroligt mycket som ställer till med otyg just nu och det är därför det är sparsamt med nya, vettiga tankar här på bloggen. Hösten brukar ofta vara min favoritårstid men i år har jag inte upplevt hösten alls. Det känns som att jag tagit på mig en rustning för att skyla mig mot intrycken, kärleken och taggarna. Trycket blev för ett tag sedan alldeles för tungt vilket gjort att fasaden sprack, att själen gått på grund och höljet börjat läcka. Jag jobbar på det så gott jag kan. Nya lösningar utarbetas och förhoppningsvis kommer jag att ro i land även den här gången, trots att stormarna ökar i styrka.

Först och främst kommer jag att lägga mest kraft på mitt examensarbete som skall vara klart den nionde januari. Det känns motigt men jag tror, jag vet att jag kan, få klart det även om jag inte fått ihop mycket mer än en tredje del av den slutliga uppsatsen. Mer kommer stormarna minskat i styrka, när jag känner att jag återigen står stadigt och känner att jag kan formulera mig mer vettigt.

Förmodligen kommer det ske förändringar både på utseende och uttryckssätt när jag återkommer. Jag vill att bloggen ska bli mer Jarno, mer äkta och mer tr00, än vad den egentligen är nu. Betoningen kommer fortfarande ligga på kultur, men det kommer garanterat bli mer emo än vad det är nu. Kanske kommer jag att stiga ut ur mörkret och publicera sådant som jag tidigare inte velat avslöja om mig själv. Men dit är det fortfarande länge kvar, tills dess:

God jul…
och ett gott nytt år!