-
Skribenten
Jarno är en 27-årig rocker som vill tro på den romantiska konstnärsmyten. Han är dock: vegetarian och en inbiten kultur- och hårdrocksälskare. Tackar sällan nej till öl.
-
Senaste inläggen
-
-
-
-
-
-
Jag lyssnar på
Kort om ‘Ordo ad chao’
Att Mayhems musik är mörk vet alla som hört bandet och de som provlyssnade på Anti vet att det den här gången är avgrundsmörkt. Jag har under helgen lyssnat på skivan två gånger och fascineras av materialet. Aldrig någonsin har jag hört något mörkare och anledningen till att jag inte lyssnat mer på skivan är helt enkelt den att jag inte klarat av att ta till mig dess extrema känsloliv. Men redan nu står det helt klart att Ordo ad chao verkligen är en skiva som kräver både fysisk och psykisk uthållighet från lyssnaren. Ens inre ställs konstant på prov, vilket sällan är behagligt. För detta krävs dock att man som lyssnare låter sig kapitulera och inte intar försvarsposition. Gör man det så tror jag inte att man får ut så mycket av skivan utan lyssnar mest på obehagliga ljud som inte sticks. Väljer man dock att fälla ner vindbryggan till sitt inre, lär man känna Ordo ad chao både kroppsligen och själsligen.
Jag är inte där ännu, men så fort studierna tillåter ett kortare avbrott så skall jag verkligen sätta mig ner och se vad Blasphemer knåpat ihop den här gången.
[Andra bloggar om: Musik, Mayhem, Ordo ad chao, black metal]
26
Jag trodde att jag skulle hinna med ett lite längre inlägg om året som gått, men så verkar det inte bli. Hade visst mer att städa än vad jag trodde. I dag fyller jag alltså 26 år. Det är med viss ångest som jag kliver in i ett nytt kapitel av mitt liv. Till sommaren tar jag min examen vilket gör att jag inte längre befinner mig inom universitetets säkra värld. Jag ska ut i arbetslivet vilket jag verkligen ser framemot samtidigt som jag är något orolig över hur det kommer att arta sig.
Det största orosmomentet är dock hur jag ska lyckas med att överträffa det gångna året. Mitt tjugofemte år var det bästa än så länge. Släkt och familj har varit och hälsat på och den traditionsenliga prinsesstårtan har ätits upp, kaffe kokats och nu puttrar maten på spisen. Om en timma kommer några vänner över för lite födelsedagsöl och ståhej, inget speciellt bara lite trevligheter i gott sällskap.
Mina föräldrar informerade mig om att broderns dotter fått namnet Matilda och att hon kommer att tilltalas med det finska efternamnet Lauronen. Inte hans sambos efternamn alltså. Matilda Lauronen alltså. Det låter bra. Jag tror att de flesta i släkten blev glada över att ha fått en dotter in i gemenskapen eftersom det inte finns så många av den varan i den yngre generationen. Matilda blir den fjärde tjejen bland tio killar.
Nu blir det dags för lite mat.
Farbror och därefter gubbe. Allt inom 24h
Den senaste tiden har jag ägnat åt att plugga och att läsa om Marcus Birros romaner. De gör mig reaktionär. Jag känner igen mig själv samtidigt som jag även blir hatisk mot orden, känslorna och vissa av huvudpersonernas beteende. Utöver Marcus Birros romaner så har jag ägnat mig åt att lyssna på kent och analysera mig själv utifrån mitt känsloliv. Marillion har även det fått väldigt mycket speltid i min iPod. Det är något speciellt med Fish och hans lyrik, den greppar tag och vägrar att släppa.
I dag har annars varit en ganska lugn och trevlig dag. Började dagen med havregrynsgröt och en kopp kaffe för att sedan ordna upp den del av gårdagens tvätt som inte hann bli riktigt torr i torkskåpet. Efter det lite slösurf och allmänt musiklyssnande (Devins nya Ziltoid The Omniscient verkar bli finfin) för att slutligen bege mig ut på stan för att utföra några mer viktiga ärenden. Bytte två par skor och åt en kanongod falafelrulle hos Matfixarna vid Vågmästareplatsen.
Fick också reda på att bror min åkt in till BB med sin sambo och att han förmodligen blir far senare ikväll. Det gör att jag blir farbror dagen innan jag fyller gubbe. Ibland blir man gammal hastigt. Det kan inte vara bra för hjärtat. Precis, i morgon fyller jag alltså gubbe (26). Ångesten som många verkar känna då de fyller 25 närmar sig istället nu. En summering av året som gått kommer under förmiddagen i morgon istället. Och för de som hävdar att 26 inte är någon ålder att klaga över och att man absolut inte blir gubbe vid den åldern säger jag bara. Jag har börjat gilla Eldkvarn. Snart blir det förmodligen Ulf Lundell eller Mauro Scocco. Kanske borde man rebellera med Spice Girls eller kanske Bubbles? Nej, det är nog inget för mig. Jag håller mig så gärna till Kent, Eldkvarn och Gorgoroth (Promoversionen av Mayhems nya skiva Ordo ad chao verkar vara vattenmärkesstämplad för att kunna identifiera ev. läckage. Och av just den anledningen har den heller inte läckt. JÄVLA SKIT!). Oturligt nog tillåter min ekonomi dessutom inte någon förhandsbeställning av mästerverket, det är inte lätt att vara student med dålig ekonomi.
Nej, nu är det dags för att fylla buken med lite mat innan det är dags för promenad på Ramberget. För att därefter förmodligen dricka en punköl eller tre.
Minnen från förr
Jag är vålnaden // Jag vet inte varför / men kanske är det därför jag minns det så väl // Dina stora ögon / dina bruna händer /dina vassa knän // Var det dig jag såg / som en skugga ur mina drömmar //Var det dig jag såg / dig jag svor att aldrig glömma —Järnspöken av Joakim Berg