Jag har hela helgen legat hemma med jobbiga svettningar, hög feber och hård huvudvärk. Jag har inte kunnat lyssna på någon musik alls vilket har varit oerhört irriterande då jag haft ett starkt sug efter att bara ligga stilla och absorbera rytmer, lyrik och känslor. Ett sug efter att stänga ute verkligheten under ett par dagar utan krav från arbetsgivare att infinna sig på en viss plats under ett visst antal timmar av dygnet. Men icke.

Istället har jag åkt på feber och huvudvärk som gjort mig sängliggande utan möjlighet att lyssna på musik. Inte ens mjuka toner från Iron & Wine, Erik Enocksson eller Marillion har jag kunnat lyssna på utan att få en ännu mer ekande huvudvärk. Och allting blir värre när jag får reda på att Primordials nya skiva, To the nameless dead, är en majestätisk skapelse, och häpnadsväckande nog, bättre än Ordo ad Chao. Då känns det som att man vill trotsa kroppens fysiska signaler och bara dra på med det som är Primordial, fantastisk irländsk black metal. Men nej, efter en minut var det alldeles för påfrestande för mitt huvud, jag orkade helt enkelt inte lyssna just nu. Den lilla minut jag orkade med att lyssna på var dock fin och jag kan inte tänka mig att Primordial släppt ifrån sig något annat än en skiva som hamnar på många årsbästalistor vid årets slut.

Nu ska jag återgå till horisontell position under täcket.

Andra bloggar om: Musik, Metal, Primordial, Black Metal