"I'd rather have a bottle in front of me, than a frontal lobotomy" - Tom Waits

Uppgraderat till WordPress 2.5

Jag har precis uppdaterat till WordPress 2.5 (släpptes för knappt två timmar sedan) och det finns en liten risk att vissa av bloggens funktioner inte längre fungerar som de ska. Skulle du som läser detta upptäcka något som ser lite underligt ut så är jag tacksam om du meddelar mig via en kommentar så skall jag se till att ordna upp det asap.

Utöver detta kan jag meddela att jag i dag köpte en ny signalkabel till min nyligen inköpta stereo och att det faktiskt var värt det då jag hör en stor skillnad mellan den nya kabeln (Supra Dual-RCA) och fabrikskabeln.

Andra bloggar om: och

mars 29, 2008 | Kategoriserat under Blogg 

Vi går en vacker vår till mötes

Jag har sedan i onsdags lyssnat någorlunda intensivt på Death Cab For Cuties nya singel I Will Possess Your Heart. En pretentiös låttitel kan tyckas, men så kärlek handlar ändå mer om att besitta någons hjärta än att äga det. När låten sedan är närmare nio minuter lång så kanske de flesta tycker att bandet tagit sig vatten över huvudet, och jag är själv inte helt säker på vad jag tycker.

En fullkomligt smittsam basgång bär tillsammans med en tajt trumma och en enkel pianoslinga låtens första 4:30 minuter och mina tankar florerar kring huruvida detta är Death Cabs variant av post-rock eller progressiv rock. Det här är dock inte bandets första långa låt utan det har sedan tidigare erfarenhet av långa låtar och då tänker jag främst på den 12:22 minuter långa Stability från den japanska utgåvan av The Photo Album (2001). Samtidigt har vi även titelspåret från Transatlanticism som är strax under åtta minuter. Skillnaden dessa låtar emellan är dock att I Will Possess Your Heart är första singel från bandets kommande skiva Narrow Stairs vilken släpps i mitten av maj.

Men åter till den nya singeln. När Ben väl får utrymme så är tveksamheterna skingrade och även om han sjunger på ett lite mer attackerande vis än vad jag är van vid så njuter jag till fullo. Att han sedan är självsäker nog att veta att hans dejt kommer att älska honom bara hon spenderar tillräckligt mycket tid med honom följer till viss del den känsla som jag får av hela låten, då den på något sätt tvingar sig på mig och fäster sig alldeles alldeles intill hjärtat.

“I won’t let you let me down so easily … I will possess your heart.”

Lyssna hos The Hype Machine.

Andra bloggar om: , och

mars 22, 2008 | Kategoriserat under Musik, Personligt 

Filter och friskvård

Efter söndagens fantastiska smygbjudning av den annalkande våren så beslöt jag mig för att det var dags att göra något åt mitt motionsfattiga liv. En bra början vore att i rask takt promenera hem från jobbet. Det är en sträcka på ungefär fem kilometer och när jag för några veckor sedan lät mobilens tidtagarfunktion mäta tiden visade det sig att promenaden tog strax över 30 minuter. Så jag bestämde mig helt enkelt för att promenera hem från jobbet varje dag och att endast regn skulle få mig att ta hjälp av kollektivtrafiken.

På grund av gårdagens väderomslag i västsverige ändrades mina planer en aning då de mitt enda par skor, ett par sönderslitna Converse, inte riktigt lämpar sig för osynliga isfläckar. Istället togs friskvårdssatsningens premiärsteg i dag under en vacker och molnfri eftermiddag tillsammans med det amerikanska popbandet Counting Crows i iPoden.

Vid Hjalmar Brantingsplatsen avvek promenaden en aning för ett besök på Pressbyrån för ett slentrianinköp av det senaste numret av CUM samt det första numret av reportagemagasinet Filter. Initiativtagarna bakom Filter är de välrenommerade Mattias Göransson (fd chefredaktör för fotbollsmagasinet Offside) och Ika Johannesson (fd chefredaktör för tidningen Sex).

Idén bakom Filter är att försöka omforma den svenske tidningsläsaren från att vara en bläddrare till att bli en läsare. Receptet bygger på ett långsamt och omsorgsfullt berättarsätt där tyngdpunkten ligger på det som ska hända i Sverige de två kommande månaderna efter numrets utgivningsdatum. Efter att ha suttit och läst (men även bläddrat) i tidningen under kvällen tillsammans med Terry Calliers mjuka souljazz i bakgrunden samt ett par koppar Lipton Indian Spice så måste jag erkänna att de korta texterna om möten med aktuella människor ger en god kontrast mot de högkvalitativa och mer djupodlade reportagen. Intrycket blev så pass gott att jag utan tvekan tvekan beställde mig en provprenumeration á 3 nummer för den ringa summan av 99 kronor.

Det enda av värde jag funnit i senaste numret av CUM är detta citat från Euroboy (Turbonegro) i artikelserien Record Collector: “Kids, sälj Monster Magnet-skivorna och köp Sleep istället!”

Andra bloggar om: , , , och

mars 19, 2008 | Kategoriserat under Allmänt 

Att leva är inte ett brott

Come hither to this place and let your mind fly free
For that’s the only way how everyone should be
We all need something that we can keep on livin’ for
No one needs to tell us what we’re doin’ anymore

Head on, head on steady - until the end of time
Living, living ready - for livin’ ain’t no crime

- Helloween, Livin’ Ain’t No Crime

Vi skaffar oss husdjur för att få känslan av en familj. Vi hinner inte äta frukost hemma utan äter istället på väg till jobbet, eller på jobbet. Allt för att vi skall hinna jobba lite mer. Vi ser ner på de människor som avviker från samhällsnormer och de som vågar visa känslor vid spårvagnshållplatsen samtidigt som vi undviker att se varandra i ögonen som om det vore en smittorisk för en okänd obotlig sjukdom.

Allting vi tar oss för - musiken vi lyssnar på, filmerna vi tittar på, laget som vi favoriserar - är ett sätt fylla det hål, den själsliga saknaden, det som får oss att orka leva.

Vi stannar inte upp, vi tänker inte igenom saker. Vi har slutat att reflektera och uppskatta det som vi har i nuet. Alltid är det någon annan som har det bättre. Vi låter inte Tiden arbeta längre, utan det skall finnas färdiga paketeringar som uppfyller vårat val. Inte ens andligheten är längre vår, ty boklådorna säljer mängder av statiska självhjälpslösningar där just deras tillvägagångssätt är det enda rätta. Vi orkar helt enkelt inte längre tänka själva utan vill ha paketerade lösningar samtidigt som vi föredrar halv- eller helfabrikat i dagligvarubutiken.

Precis som en god belgisk öl eller ett lätt romantiskt sommarregn så hamnar livet ibland i skymundan av vår uppgift: att leva.

Det är först nyligen som jag upptäckt att även jag är delaktig i detta beteende. Jag har sökt kärleken så intensivt att jag inte såg den när jag funnit den. Det enda jag önskade var att ligga i sängen, se djupt i dina ögon och gå igenom mina favoritskivor tillsammans med dig. Men det gjorde jag aldrig. Och nu undrar jag: Varför kan vi inte bara leva? Varför kan vi inte bara älska?

Vi måste stanna upp. Vi kan inte uppleva allting, men för att uppleva någonting måste vi våga kasta loss och börja leva.

Att leva är inte ett brott.

mars 15, 2008 | Kategoriserat under Personligt 

Äldre inlägg »