En öl, tack. Så översätts rubriken från tjeckiska till svenska. Anledningen till varför jag tagit reda på detta enkla, men ack så värdefulla tjeckiska uttryck, är lika enkel som uttrycket. Jag ska på semester till Prag på tisdag. Under en vecka ämnar jag vara turist i denna oerhört vackra och kulturrika östeuropeiska stad. Självklart kommer jag, i egenskap av nördigt metalhead, att besöka St. Vituskatedralen.

Eftersom jag inte haft någon annan semester än fyra dagar under fotbolls-VM i Tyskland sedan min USA-resa 1998 så känner jag mig i stort behov av lite andrum från Göteborg och Sverige. Därför har jag och min resekamrat inhandlat en gedigen resehandbok (inkl. stadskarta) för att verkligen ha en bra överblick av samtliga turistattraktioner. Utöver det så har förberedelserna ägnats åt att försöka finna så många rockklubbar, skivbutiker och jazzklubbar som möjligt i staden. Rockklubbar borde det finnas fler än det fåtal jag hittat via Google. Jag menar, har landet en rockhistoria med band som Citron, Drakar, Trist och Törr, så någon bra rockklubb måste det finnas i Prag. Just nu verkar Hells Bells som det första och bästa valet. Har ni tips på rockklubbar eller skivbutiker i Prag så är de välkomna. Uppskattar om ni kan ge både namn och adress då det är första gången jag besöker staden.

Innan avresa är det dock släktträff på fars sida som väntar. En helg i Säffle. Blir nog lugnt och stillsamt, trots att samtliga är finländare. Vi är inte den typen som bär kniv.