Europespecial: Out Of This World

2
887
visningar
Europe - Out Of This World
Europe - Out Of This World

Out of This world heter alltså uppfödaren till den mångmiljonsäljande The Final Countdown och den släpptes hösten 1988. För ett som inte känner till det så lämnade John Norum bandet innan The Final Countdown slog igenom världen över. Ersättaren för honom blev Easy Action-gitarristen Kee Marcello. Så trots att han redan varit med i några är Out of This World hans första skiva med Europe.

Superstitious

jag är barnsligt förtjust i den här låten. Jag älskar första versen och det händer att jag brukar sjunga den i duschen när jag är på glatt humör. Jag vet inte varför det är en favorit, men jag gillar det fantastiske Kee-solot och hur John Levéns bas hörs så tydligt efter det. Men det är lite mycket med tre upprepningar av refrängen i slutet av låten.
7/10

Let the Good Times Rock

Tyckte att den här låten var fantastisk förr och tycker att den fortfarande är helt okej. Dock rockar den för lite idag. Det amerikanska midtempotugget är lite för påtalande här. Men jag gillar ändå refrängen, och Kee spelar strålande. Väldigt trevligt solo och riffande.
6/10

Open Your Heart

Nyinspelning av Open Your Heart från Wings of Tomorrow. Mer smet och hårspray på den här, sämre, versionen. Skillnaderna är inte så stora, utan mest textmässiga och att gitarrerna är tyngre och mer framträdande.
5/10

More Than Meets the Eye

När jag var liten och inte kunde engelska trodde jag att den här låten var en Transformers-inspirerad låt (det är en textrad från första signaturmelodin). Kee Marcellos mer Malmsteen-liknande gitarrspel är bra, men det är inte något speciellt egentligen. En bra låt dock med en enkel och ostig allsångsvänlig refräng.
6/10

Coast to Coast

Skivans första regelrätta ballad. Den säger mig inte någonting. Verserna är tomma, och sedan kommer den hemska refrängen (Coast to coast and land to land / We’re together hand in hand / Coast to coast and land to land). Enda behållningen här är Kee Marcellos solo.
5/10

Ready or Not

Det här riffet är så jävla bra! Varje gång det återkommer i låten blir jag helt själaglad och fanatisk. Det är så jävla hårt! Verserna är också helt underbara, fulla av attityd och önskan om att bara ösa som fan! Solot är helt grymt! Låten och solot tvekan skivans två höjdpunkter! Fantastik avslutning på sida A!
9/10

Sign of the Times

Snyggt intro med keyboard, och sedan lite ”oooh, yäyäyä” från Joey. Gitarren som kommer in räddar introt. Verserna är bra, och refrängen snyggt återhållsam.  Kee lägger emellanåt in snygga gitarrmelodier men är som vanligt bäst i solot. Riktigt bra solo i den här låten också. Men som vanligt upprepar man refrängen in absurdum känns det som.
7/10

Just the Beginning

Väldigt mycket Van Halen-feeling på keyboarden i den här låten. Det här har aldrig varit någon favorit och inte heller är den det idag. En väldigt generisk Europe-låt från den här tiden. Kee är som alltid på Out of this world en stjärna även i den här låten. Annars är det mest en refräng utan tillhörande låt.
4/10

Never Say Die

En ganska trevlig låt men lite för långsam för att jag ska bli riktigt glad, men den är okej. Jag gillar refrängen, orgeln och Kee. Jag har alltid gillat Kee (föredrar dock Norum, bara så att ni vet) men när jag de senaste dagarna lyssnat igenom skivan så står det klart för mig att det är Kees gitarrspel som håller ihop den här skivan.
6/10

Lights and Shadows

En livelåt. På skivan är den här trist och för långsam, men live så får den en annan dimension då de leker med ljussättningen. Banalt, men effektfullt.
4/10

Tower’s Callin’

Grym låt! Bra riff igen och rätt så skön text. Verkar handla om en ett försvunnet flygplan och det är flygtornet som ringer. Jag hade dock gärna velat ha ett något högre tempo, men allting är så bra och kanske är det också här vi hör Kees bästa insats på skivan?
8/10

Tomorrow

En regnig och tidstypisk pianoballad signerad Joey Tempest. En något deppig avslutning och inte särskilt bra sådan.
5/10

[divider] Bortom musiken [/divider]

Produktion
En typiskt 80-talsproduktion med stora trummor, men otroligt mycket bättre än den på The Final Countdown. Allting ligger ändå bra i ljudbilden och det är ”som det skulle vara”.

Omslag och design
Inte något direkt vackert omslag (eller det kanske beror på betraktaren?) men det känns ganska tidstypiskt. Konvolutdesignen är väl inte heller den något vidare.

2 KOMMENTARER

  1. Såg den här turnén på Gavlerinken i Gävle, förband vad Dare!

    Det mest minnesvärda från detta gig är just ljussättningen på låten ”Lights & Shadows”, effektfullt och lite coolt.
    Minns också att ”Towers Calling” hade ett extra snackparti i låten där flygtornet anropar piloten, något som hade gjort sig även på plattan. I övrigt kändes det som alla låtar gick för långsamt och trummorna lät artificiell digitaltrumma:(

    Plattan har sina höjdpunkter men tycker att alla låtar från detta album låter mycket bättre i livesamanhang med dagens sättning!

    När Europe åkte på USA-turné tillsammans med Def Leppard stod Leppardboysen och körade till Superstitious men istället sjöng de ”I won’t do the dishes”!!!

    En lite detalj som jag retar mig på är att alla låtar (innan vers) utom en (More Than Meets The Eye, där han inte hinner) börjar med ett Oh yeah , mmmmm eller ohoh…. störande:/

    //Rock the knight

    Fem av albumets låtar finns utgivet i livesammanhang med dagens sättning!

  2. Såg den här turnén på Gavlerinken i Gävle 1989.

    Det mest minnesvärda från detta gig är just ljussättningen på låten ”Lights & Shadows”, effektfullt och lite coolt.
    Minns också att ”Towers Calling” hade ett ”snackparti” där flygtornet anropar piloten, något som hade gjort sig även på plattan. I övrigt kändes det som alla låtar gick för långsamt och trummorna lät artificiell digitaltrumma:(

    Plattan har sina höjdpunkter men personligen tycker jag att alla låtar från detta album låter mycket bättre i livesamanhang med dagens sättning!

    När Europe åkte på USA-turné tillsammans med Def Leppard stod Leppardboysen och körade till Superstitious men istället sjöng de ”I won’t do the dishes”!!!

    En liten detalj som jag retar mig på, är att alla låtar innan vers utom en ”More Than Meets The Eye”, (där han inte hinner) börjar med ett Oh yeah , mmmmm eller ohoh…. störande:/

    //Rock the knight

LÄMNA ETT SVAR

Skriv din kommentar här
Skriv ditt namn här

Visa min senaste bloggpost