Recension: Mirror – s/t

Mirror har verkligen koll på hur man spelar heavy metal. De hör till samma gäng av bra band som svenska RAM och kanadensiska Cauldron. Band som värnar den traditionella hårdrocken. Och de gör det bra. De är möjligtvis inte lika snabba utan har sänkt tempot i jämförelse med nämnda band, så kanske spelar de en form dark heavy metal. För man spelar sällan någon doom som vissa vill få det till. Kanske är det egentligen endast i Year of the Red Moon som de enda riktigt doomiga stunderna finns.

Mirror tar det bästa från den engelska heavy metal som kom i skarven mellan 1970- och 1980-talet. I vissa fall kanske lite väl mycket med tanke på den alldeles uppenbara pekningen till Black Sabbaths Country Girl i sin egna Madness and Magik. Ett av skivans bättre spår faktiskt. Speciellt i mitten partiet då det blir långsamt och tungt för att mot slutet återigen öka i tempo och brista ut i euforisk gitarrglädje. Genom hela skivan är tempot sällan speciellt högt utan man makar sig fram i ett skönt mellantempo samtidigt som det hela tiden är dynamiskt och kreativt.

Mirrors debutskiva är nog en av de skivor jag lyssnat mest på under det här året men även under fjolåret. Det är en sådan där skiva där det kanske inte finns några hitlåtar, men där helheten bildar en stark enhet. Mina favoritlåtar på skivan är Cloak of a Thousand Secrets, Year of the Red Moon och Elysian. Det som får skivan att sticka ut från andra nutida hårdrocksalbum är dynamiken i låtarna, hur man lägger in snygga mellanspel och på så sätt lyckas att hålla intresset uppe. Det är något som alla nya band som mer eller mindre plinkar av melodierna från en obskyr NWOBHM-låt (eller Steve-Harris-förbjude, tar riffen från sin favoritlåt med Iron Maiden) hittat.

Och med den tur jag haft senaste tiden kommer någon förmodligen påpeka att Mirror gör detsamma på fler låtar än Madness and Magik. Men oavsett är det här något du absolut behöver om du gillar hårdrock!

Mirror @ Facebook

Mirror @ Spotify

← Föregående inlägg

Nästa inlägg →

3 kommentarer

  1. Skön Heavy Metal som jag inte har hört tidgare, så tack för tipset.

  2. Patrik

    Suverän skiva som jag ”ramlade” på så sent som förra veckan under sedvanligt surfande. Beställde omgående skivan på gul vinyl som spelas just nu.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Visa min senaste bloggpost

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.